Vi står inför en civilisationskris utan motstycke som sätter mänsklighetens framtid och en stor del av världens ekosystem i fara. Därför välkomnar vi FN konferensen Stockholm+50 den 2-3 juni 2022 för en hälsosam planet för alla och delar denna vision.

Tidigare civilisationer och folk har ställts inför till synes oöverstigliga ekologiska, sociala, politiska och militära problem. Ibland kunde de lösas och ibland slutade det med en kollaps. Sådana katastrofer fick ödesdigra konsekvenser för hela kulturer, samhällen och ekosystem. Vi har mycket att lära från de katastrofer och exploateringar som många urfolk, kulturer, folkgrupper, koloniserade länder och diskriminerade grupper genomlidit och fortfarande konfronteras med.

Mänskligheten står nu inför en unik situation. På grund av flera accelererande skadliga, processer som påverkar vårt klimat och biosfär riskerar planeten bli obeboelig för människor och förstöra oräkneliga ekosystem. Konsekvenserna av klimatkrisen, artutrotning, kapprustning och globala orättvisor (som accelererat till följd av hur Covidpandemin hanterats) kommer till uttryck på olika sätt. Rika människor som är den främsta orsaken till farorna påverkas mindre än de som har liten eller ingen roll i att orsaka hoten mot mänskligheten. Denna grundläggande skillnad i ansvar och vem som ska prioriteras när man ska hitta vägar framåt är central för att hur vi tacklar de globala miljö- och sociala kriserna. Ökad militarism, rustningar och brist på en fredspolitik för att lösa konflikter leder också till minskade resurser för social och ekologisk rättvis omställning.

Folkets forum för miljö och global rättvisa i slutet av maj och början av juni 2022 är initierat av Nätverket Stockholm +50. Vi uppmanar alla folkrörelser att göra motstånd mot destruktiva krafter och gemensamt göra insatser för omställning för att hitta lösningar på de kriser vi står inför. Detta forum äger rum 50 år efter att den första FN- konferensen om miljö- och nord-sydfrågor hölls, som också skapade en modell med parallella folkrörelsekonferenser och manifestationer med starkt deltagande från det globala syd. Folkrörelserna tog upp bredd av frågor, även vardagliga arbetsmiljöfrågor, hälsa och rätt till preventivmedel och andra sociala rättigheter. En modell växte fram som har påverkat många toppmöten genom folkligt deltagande under ett halvt sekel.

2022 hålls åter en FN-konferenskonferensen Stockholm+50 om miljö och utveckling i Stockholm med Sverige och Kenya som värdar. Samtidigt planerar folkrörelser parallella aktiviteter för att lyfta fram principer och oberoende handlingsprogram som svarar mot krisernas djup och allvar, och som sätter nödvändigheten att förändra maktrelationer både i vardagen och för en världsordning med global rättvisa i fokus.

Vad 50 år av internationella förhandlingar säger oss är att varken stater eller marknadsmekanismer klarar av att hantera den civilisationskris vi står inför. Det som snarare behövs är transformativa processer drivna av folkligt engagemang och bred mobilisering. Det behövs en kombination av motstånd mot falska lösningar och en mobilisering av folklig förändringskraft som lyfter bestående eller existerande och framväxande konstruktiva alternativ tillsammans med en fredskultur som hyllar samarbete snarare än konkurrens.

Vi kan ha olika åsikter, prioriteringar och drivkrafter vad gäller vilka frågor som är viktigast att ta itu med eller i vilken ordning olika steg i sådana genomgripande förändringsprocesser kan ske. Vi kan också ha olika uppfattningar om vilken roll och relativ vikt staten, marknaden, entreprenörskap, kollektivt ägande och lokalsamhällen bör ha. Det viktiga är att betona samband, och att det krävs både breda och djupa systemförändringar inom alla samhällen. Precis som vid Stockholmskonferensen 1972 är ett av de viktigaste bidragen från civilsamhället att visa hur de diskussioner och förslag som diskuteras bland regeringar i officiella FN-möten generellt är alldeles för grunda och tenderar att upprätthålla utvecklingsmodeller som är fundamentalt ohållbara och orättvisa.

Vi behöver lyfta annorlunda utvecklingsvägar och visioner som formulerar verkliga alternativ. Storföretagens kontroll av den politiska dagordningen på internationell och nationell nivå måste upphöra och FNs oberoende värnas. Verkliga alternativ till den rådande ekonomiska ordningen  som visar hur vi kan organisera våra samhällen utifrån principer om tillräcklighet, rättvisa, mänskliga rättigheter, jämlikhet, vördnad och respekt för naturen och genuint långsiktigt hållbara samhällsbyggen måste tränga bort kortsiktiga vinstintressen. Enorma flöden av offentliga resurser måste gå från rika till fattigare delar av världen, långt utöver de många ouppfyllda men långt ifrån tillräckliga utfästelser som gjorts gång på gång över årtiondena. Den akuta klimat- och miljökrisen kräver dessutom en aldrig tidigare skådad mobilisering med stopp för avskogning och för all fossil bränsleproduktion . Det behövs gemensamma insatser och återbetalning av miljö och klimatskuld som kan möjliggöra för även tidigare kolonialiserade länder att övergå till förnybara och demokratiserade energisystem och hållbart jordbruk och skogsbruk. Alla samhällen behöver ställa om i grunden – det finns inga ”utvecklade” länder.

Vi uppmanar alla folkrörelser att hitta gemensamma vägar ur de dilemman vi står inför. Dessa vägar behöver bygga på global rättvisa, inklusive social rättvisa mellan och inom länder och med kommande generationer. Rörelser som bygger på deltagandedemokrati som tar itu med både det dagliga livets problem, och lokala, nationella och globala frågor behöver engagera många fler människor för att nå våra gemensamma visioner om mer rättvisa och hållbara samhällen. 

I detta arbete är det viktigt att bygga på förståelsen för skillnaderna och behovet av att hitta en gemensam grund mellan folkliga intressen på landsbygden och i städerna. De ökade klyftorna mellan centrum och periferi inom och mellan länder kräver att resurser tas från privilegierade områden och militarism till gemensamma angelägenheter så att ingen lämnas utanför. Det är också nödvändigt att ta itu med hur könsrelationer, kolonialism och nykolonialism, imperialism, rasism och andra maktfaktorer måste hanteras för att göra det möjligt att bygga de nödvändiga allianserna för samhällen som präglas av icke-dominans, tillit och trygghet.

Vi är övertygade om att den primära kraften bakom en sådan agenda är folkrörelser som ser det som viktigt att förena sina intressen med andras. Vi hoppas våra aktiviteter vid Stockholm +50 kan samla en bredd av folkrörelser: Miljörörelsen som tar upp både bättre arbetsvillkor och andra vardagsfrågor liksom den globala klimat- och ekologiska krisen, rörelser för bönder och jordlösa, fackföreningar, byar och stadsdelsföreningar för gemensam förvaltning, rörelser för rätten till bostad och hälsa, mänskliga rättigheter, kvinnor, ungdomar, antirasism, antikolonialism och antiimperialisms, mot förtryck av minoriteter, för ekonomisk rättvisa, urfolk, freds-, omställnings- och många andra rörelser.